tessaanringdahl

det här kanske inte kommer att bli världens roligaste inlägg men jag måste lätta på mitt hjärta. jag känner att jag verkligen måste det. idag åkte mishell jag åkte in tidigt för att få stöd i skolan och sånt. När klockan blev 8 kom Elissa och Robban till skolan, då bröt allting ut. Jag tjöt i konstant hela dagen. Från kl 8 till 11 då min lektion började och så fortsatte det. Jag mår verkligen inte bra just nu och jag har ingen aning om vad jag ska göra, jag får panik och kan inte andas. Jag hatar sånt här och sen finns det en tjej eller flera tjejer i skolan som håller på nu när vi har det som svårast och det gjorde saken bara värre, men ni fick faktiskt skylla er själva där. Men elissa och jag har kommit överäns som att mishell bara är hemma och är sjuk ett halv år och sedan är på semester i ett halvår och sedan kommer hon tillbaka och så får det fortsätta sådär, för det kan inte ta slut nu. Det kan de verkligen inte..

jag älskar mishell över hela mitt hjärta och jag ska göra henne stolt, jag ska ta hand om Elissa som mitt barn, jag ska börja dansen för jag vet inte hur länge jag har velat men inte riktigt orkat ta tag i det och jag ska då dansa med Elissa, för hon och jag kommer klara det här tillsammans. Och dilli, dig kommer jag alltid att finnas för tack för ditt stöd.

jag vill verkligen tacka alla som ställt upp idag och bara kramat mig och snackar med mig det betyder mest, men jag vill också tacka lärarna för att de är så underbara. men mest utav allt vill jag tacka elissa. du betyder massa för mig och vi klarar det här tillsammans. jag lämnar dig inte.

som sakt, jag har bara tjutit idag och lyckades skjuta på matteprovet vilket känns skönt men det är också anledningen till att jag skriver nu istället öfr sen, så att jag kan plugga hela tiden. men ha det bra alla. och ja, jag vet inte riktigt vad jag ska säga. jag ska klara det här, vi ska klara det här. För det ordnar sig.. det gör de alltid!<3

c ya / tessaanringdahl